Herregud. Idag har jag vart skötare på greta i 1 helt år, 365 dagar.

Hon har som sagt alltid vart min favorit, men den 16 april började vi lära känna varandra på riktigt, jag minns hur jag gick in på kontoret och frågade efter en häst på torsdagar, och greta fanns. Ångrar inte en sekund, visst jag tog bort mig på vinett på torsdagar, men hade ju henne på måndagar. 

 

Tiden gick och den 8 oktober skrev jag upp mig en till dag, onsdagar. Vi lärde känna varandra mer och mer. 

Sen gick det och jag har tagigt fler dagar på henne, byt häst med emma så hon fick vinett måndagar och jag greta, och sen tog jag även fredagar och lördag, men nu har jag bara mån, ons, tors & fre.

 

Denna häst är underbar, min bästa vän. Vad hade hänt om jag sagt att jag inte ville sköta henne på torsdagarna? Hon gör mig på fullaste allvar hel, pussar alltid på henne när jag borstar, kramar henne osv. 

 

Sen 2008 - då jag föll för henne, har vi utvecklats enormt. Jag älskar henne, även om hon går mig på nerverna ibland, bråkar, drygar och ja. Vi har utvecklats både inom ridning och från marken. 

 

Tack, min käraste. Tack för att du alltid finns där vid min sida, tack för dom gånger jag fått gråta ut i din man, mot din hals, kramat om dig, ridit dig, borstat, myst, busat. Allt. Tack för allt du lärt mig. Jag lämnar aldrig din sida, den dagen då du lämnar jorden, inte ens då.